Under flera decennier flyttade svenska industribolag sin tillverkning till länder med lägre löner. Kalkylen såg enkel ut: samma produkt till en bråkdel av kostnaden. Men alla gjorde inte samma val. Runt om i landet finns fortfarande många tillverkande företag som valt att stanna – och flera bolag som flyttade ut har börjat ta hem produktionen igen.
I den här artikeln tittar vi på varför tillverkningen flyttade, varför kalkylen inte alltid höll och vad som gör att svenska tillverkare kan konkurrera. Som exempel använder vi Blomdahls Mekaniska i Herrljunga, ett familjeföretag som tillverkat i Sverige sedan 1942.
Varför flyttade tillverkningen?
Från 1990-talet och framåt öppnades världsmarknaden på ett sätt som förändrade industrin. Kina, Östeuropa och andra delar av Asien blev attraktiva tillverkningsländer, och många svenska bolag följde efter sina konkurrenter.
De vanligaste skälen var:
- Lägre lönekostnader. I arbetsintensiv tillverkning var löneskillnaden så stor att den överskuggade det mesta andra.
- Närhet till nya marknader. Den som ville sälja i Asien såg fördelar med att också tillverka där.
- Billigare råvaror och komponenter. Hela leverantörskedjor växte fram i vissa regioner.
- Tryck från kunder och ägare. När konkurrenterna sänkte priserna blev det svårt att stå emot.
För många bolag var utflyttningen ett rätt beslut som gjorde dem konkurrenskraftiga. Men för andra visade sig kalkylen vara mer komplicerad än den såg ut.
Baksidan av låga löner
En lägre timkostnad är lätt att räkna på. Det som är svårare att se i en offert är de dolda kostnaderna:
- Långa ledtider. Sjöfrakt från Asien tar veckor, och den som vill ändra en order måste ofta planera långt i förväg.
- Stora lager. Långa transporter kräver större buffertar, vilket binder kapital.
- Kvalitetsproblem. Det kan vara svårt att följa upp kvalitet på avstånd, och fel upptäcks ibland först när godset kommit fram.
- Sårbara leveranskedjor. Pandemin, blockeringen av Suezkanalen 2021 och geopolitiska spänningar visade hur snabbt flödena kan stoppas.
- Avstånd till utvecklingen. När konstruktörer och tillverkare sitter långt från varandra blir det svårare att förbättra produkten löpande.
- Krympande lönegap. Lönerna i många tidigare låglöneländer har stigit, och i automatiserad tillverkning spelar lönen en allt mindre roll.
Tillverkningen kommer hem
Resultatet är det som kallas reshoring – att ta hem produktion – eller nearshoring, att flytta närmare, till exempel från Asien till Östeuropa.
Jan Olhager, professor emeritus vid Lunds tekniska högskola, har studerat fenomenet i Sverige. Enligt Nordic Labour Journal visade hans första studie, som täckte 2015–2020, att svenska bolag tog hem nästan lika mycket produktion som de flyttade ut. I den första studien var kvalitetsproblem det främsta skälet. Under pandeminåren blev korta ledtider viktigast.
En undersökning som Samhall gjorde 2021 bland 50 svenska industribolag pekar åt samma håll. 12 procent hade redan tagit hem produktion och ytterligare 20 procent funderade på det. Alla som flyttat hem uppgav säkrare leveranser. Urvalet är litet, så siffrorna ska läsas som en fingervisning snarare än en exakt bild.
Exemplet Blomdahls – tre generationer i Herrljunga
Blomdahls Mekaniska AB i Herrljunga är ett exempel på ett företag som aldrig lämnade. Bolaget grundades 1942 och drivs i dag av tredje generationen Blomdahl, bröderna Åke och Jan. Med omkring trettio anställda, många med lång erfarenhet i företaget, är det ett typiskt svenskt familjeföretag inom legotillverkning.
Blomdahls tillverkar detaljer i plåt och aluminium – bland annat elektronikkapslingar, chassin, fläkt- och säkerhetsboxar samt komponenter till möbel- och byggbranschen. Enligt företaget sker hela kedjan i den egna fabriken:
- laserskärning och stansning, bland annat i en kombimaskin som stansar och laserskär i samma uppspänning
- kantbockning med inpressning av muttrar och skruvar
- robot- och manuell svetsning, där en svetsrobot med CMT-teknik passar tunna material
- fräsning och kapning av aluminiumprofiler
- pulverlackering i valfri RAL-kulör
- montering, emballering och leveranser med egen logistik
Det är just den samlade kedjan företaget lyfter fram som fördel: kortare ledtider, färre transporter och en enda kontaktperson för kunden. Blomdahls erbjuder också hjälp med konstruktionen innan ritningarna är klara – något som är svårt att få till när tillverkaren sitter på andra sidan jorden.
Företaget är certifierat enligt ISO 9001:2015 och har satsat på hållbarhet med 328 solcellspaneler på fabrikstaket, en mer energisnål kantpress och pulverlackering som inte kräver lösningsmedel.
Exemplet visar något som är typiskt för de svenska tillverkare som har klarat sig: de konkurrerar inte med låglöneländerna på pris per timme, utan på helheten – närhet, flexibilitet, kvalitet och samarbete.
Svenska konkurrensfördelar
Vad gör att svenska tillverkare kan hävda sig mot länder med mycket lägre löner? Några faktorer återkommer.
Automation. Sverige är ett av de länder i världen som har flest industrirobotar per anställd, enligt International Federation of Robotics. När robotar, kombimaskiner och automatiska plåtlager gör större delen av jobbet spelar timlönen en mindre roll.
Kompetens och erfarenhet. Många svenska verkstäder har personal med årtionden av erfarenhet. Kunskapen om material, toleranser och konstruktion gör att de kan ge råd som sänker kundens totala kostnad.
Närhet och korta ledtider. En leverantör som ligger några timmars bilresa bort kan leverera små serier ofta, ändra snabbt och träffa kunden på plats.
Kvalitet och spårbarhet. Certifierade processer, ordnad dokumentation och en tydlig ansvarig minskar risken för fel och reklamationer.
Hållbarhet. Korta transporter och svensk el med låga utsläpp ger produkter med lägre klimatavtryck. För kunder som måste redovisa utsläpp i hela leveranskedjan kan det väga tungt.
Förutsägbarhet. Ett stabilt rättssystem, låg korruption och låg politisk risk är värt mer i en orolig värld.
Utmaningar för svensk tillverkning
Bilden är inte enbart ljus. Svenska tillverkare står inför flera utmaningar:
- Kompetensbrist. Det råder brist på ingenjörer, automationstekniker, CNC-operatörer, svetsare och underhållspersonal. I Samhalls undersökning var svårigheten att hitta produktionspersonal ett av de största hindren för att ta hem tillverkning.
- Stora investeringar. Automation kräver kapital. För små bolag kan en ny laser eller robotcell vara en av de största investeringarna i företagets historia.
- Elförsörjning och elpriser. Tillgång till stabil, ren och prisvärd el är avgörande för energikrävande tillverkning, och osäkerheten kring elpriserna har oroat många.
- Inga statliga hemtagningsstöd. Till skillnad från till exempel USA har Sverige inga särskilda subventioner för att ta hem produktion, påpekar Jan Olhager i Nordic Labour Journal.
- Generationsskiften. Många familjeföretag står inför ägarbyten. När ingen i nästa generation vill ta över kan kunskap och arbetstillfällen försvinna från orten.
Fördelar med att stanna
Utflyttningen till låglöneländer var en av de stora industriella trenderna under flera decennier, och för många bolag var den rätt. Men den lägsta timkostnaden är inte alltid den lägsta totalkostnaden. Långa ledtider, kvalitetsproblem och sårbara leveranskedjor har fått allt fler att räkna om.
Företag som Blomdahls i Herrljunga visar att svensk tillverkning har en plats även i en global ekonomi. Med automation, erfaren personal, en samlad produktionskedja och närhet till kunden konkurrerar de på andra villkor än priset per timme. För köparen innebär det snabbare leveranser, bättre dialog och lägre risk – och för Sverige innebär det arbetstillfällen och industriell kompetens som stannar kvar i landet.